I dag inför jag en HELT NY GREJ här på min blogg! Från och med i dag utser jag DAGLIGEN "dagens ängel"!! I dag går titeln till min kompis Sophie som sover över hos mig i natt! Grattis Sophie!

Svaret är nej! Man är ängel redan innan man dör. Alla är änglar för någon! Oberoende hur opopulär du är så finns det NÅGON som älskar dig, och den någon är DU en ängel för! Så försök inte ändra på dig själv, du duger som du är och du är ändå någons ängel!

De som inte läst Stormskärs Maja har väl i alla fall hört om den eller sett den på TV. Jag läser som bäst en bok om hon som skrev de 6 böckerna om Maja som tillsammmans med sin man flyttade ut till Stormskär och levde ett allt annat än lätt liv där. De 6 böckerna är Vägen till Stormskäret (1968), Med havet som granne (1969), Maja (1970), I kamp med havet (1971), Vägen från Stormskäret (1972) och  Havet finns inte mer (1989). I boken Anni Blomqvist: Stormskärs Majas skapare av Ann-Gerd Steinby och Ann Christin Waller berättas i kapitel 2 att även Anni Bomqvist trodde på änglar. Hon berättar en väldigt fin liten historia om sin första julotta. LÄS DEN!!

Ibland känns det som om en ängel skulle försvinna från ditt liv. Då det händer ska man bara hålla sig cool. Det finns ingen orsak för panik, eller ens tårar. Om det är någon som är värd att kallas ängel så kommer hon/han nog tillbaka! Dessutom är det värt att tänka på att en ängel aldrig försvinner. Även om ni inte håller kontakt så finns hon/han ALLTID i ditt hjärta! Så kom ihåg det nästa gång du känner att din ängel har övergivit dig!

I believe in angels,
the kind that heaven sends.
I'm surrounded by angels
but I call them "friends"!

Dagen då kärlek lyckas går vi alla och väntar på. Dagen då vi hittar någon vi vill dela hela livet med. Nu har den dagen kommit för mig. Jag har nu varit ihop med min pojkvän två dagar och jag är fortfarande galen av lycka. Han är så söt och jag älskar honom verkligen! Älskling, du är en ängel!  

Hej alla änglafantaster! Länge sen sist! Men det finns en enkel orsak till det. Jag har varit på Åland utan både dator och internet. Men nu ska jag börja blogga mera. Njut av mitt material!

Jag har fått många gratulationer för mitt avgångsbetyg med ett medeltal på 8,5 och för mina två stipendier, men har någon tänkt på att man kanske borde gratulera, eller åtminstone tacka, någon annan också för det? Först och främst förstås Gud. Utan Honom skulle jag ju inte ens existera. Sedan min familj, och speciellt mamma och pappa, för att de uppfostrat mig och gjort mig till den jag är. Och sen är det alla mina andra bekanta, och speciellt dem jag kallar "vänner". Tack för att ni puffat på då vägen varit snårig och tråkig att gå. För att ni burit mig då jag ramlat och skadat mig. Och förstås för resesällskapet. Hur hemskt hade det inte varit att gå denna väg ensam? Jag hade aldrig klarat mig så här långt utan någon som jag kan både skratta och gråta med, någon att luta mitt huvud mot om kvällarna när jag är trött. Jag hade aldrig varit här utan er. Ni är alla guld värda. Tack för att ni finns i mitt liv. Ni är änglar!